De olika vetenskapsgrenarna har olika metoder för att samla in forskningsmaterial. Exempelvis undersöker man norrsken genom att mäta elektriska fält i jonosfären medan man mäter känslovågor som sprids i sociala medier genom att identifiera känsloord i diskussionsspalterna.

I denna text tar jag mig an materialinsamlingen ur ett psykologiskt perspektiv och betonar vad som är utmärkande för att göra mätningar på människor. I texten märks också min bakgrund inom experimentell forskning i och med att jag främst behandlar kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder nämns bara i korthet.

Olika vetenskapsgrenar förenas av en strävan att mäta fenomen på ett sätt som gör resultaten reproducerbara och generaliserbara. Inom psykologin gäller detta i synnerhet kvantitativa metoder. Den mänskliga komplexiteten utgör en särskild utmaning inom psykologin: varje deltagare tolkar undersökningssituationen på sitt eget vis.

Man kan samla in psykologiskt forskningsmaterial på olika sätt. Exempelvis kan minnets funktion undersökas genom minnesuppgifter eller hjärnavbildningsmetoder. Forskaren väljer den metod som bäst kan antas motsvara forskningsfrågan. Också praktiska frågor inverkar på valet, till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig och vilka tidigare erfarenheter forskaren har.

Forskningen kan utföras i ett laboratorium eller ute i verkligheten, till exempel i ett köpcentrum. Det sistnämnda kallas för fältstudier. Dess styrka ligger i att man observerar det studerade fenomenet i dess naturliga omgivning. Laboratorieundersökningens styrka i sin tur är att man har en långtgående kontroll över de faktorer som påverkar det undersökta fenomenet.

När man samlar in material med kvalitativa metoder berättar deltagarna i undersökningen fritt om ämnet. Man kan exempelvis använda intervjumetoden där deltagaren får berätta om sina erfarenheter. En intervju kan även planeras så att intervjuaren har förberedda teman eller exakta frågor. Bland övriga kvalitativa metoder finns exempelvis dagboksmetoden där en person får föra dagbok om sina erfarenheter av det studerade fenomenet, och gruppdiskussion där deltagarna tillsammans funderar kring ett ämne.

Det kvalitativa materialet analyseras genom att forskaren identifierar och tolkar olika teman som kommer fram i materialet. Man kan även analysera ett kvalitativt material med statistiska metoder, till exempel genom att räkna ut de olika temanas frekvens.

Då man använder kvantitativa metoder består materialet av siffervärden som till exempel mäter reaktionstider eller mängden rätta svar. Huvuddelen av den psykologiska forskningen är kvantitativ.

I många studier används både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sådana studier har blivit allt vanligare inom psykologin under de senaste åren.

Observation innebär att forskaren följer ett fenomen antingen i forskningslaboratoriet eller i dess verkliga omgivning. Om forskningsobjekten inte vet om att de är observerade talar man om dold observation. Om forskaren däremot deltar i samma aktivitet som forskningsobjekten kallas det för deltagande observation. Genom observationer kan man samla in både kvantitativt och kvalitativt material.

Forskarna ville ta reda på om användandet av mobiltelefon påverkar samspelet mellan barn och föräldrar. De skrev ned sina observationer i en tabell där det finns en färdig lista över de beteenden som ska följas. I listan kan det stå exempelvis ”Den vuxna använder telefonen” eller ”Barnet försöker fånga den vuxnas uppmärksamhet”.

Forskningsartikel: Are Parents Less Responsive to Young Children When They Are on Their Phones? A Systematic Naturalistic Observation Study.

Genom att fylla i en enkät kan en deltagare berätta exempelvis hur mycket han eller hon håller med ett påstående eller är av motsatt åsikt, eller bedöma hur stark eller ofta förekommande någon erfarenhet är. Fördelen med en enkät är möjligheten att skicka ut den till en stor grupp deltagare.

Då man använder sig av enkäter är det viktigt att ta reda på om man i den vetenskapliga litteraturen kan hitta något färdigt frågeformulär. Även om det kan kännas frestande att utveckla ett eget frågeformulär så är det svårt att göra detta. Det är alltid säkrare att välja ett frågeformulär som bevisligen fungerar enligt tidigare forskning.

Sömnparalys utgör en obehaglig upplevelse där den drabbade vaknar paralyserad och kan uppleva hallucinationer och kraftig skräck. Man undersökte hur ofta olika upplevelser förekommer genom att använda frågeformuläret Unusual Sleep Experiences Scale med en lista på 18 märkliga upplevelser. Deltagarna bedömde upplevelserna utifrån en 7-gradig skala där en nolla betyder att de aldrig upplevt något motsvarande och 7 innebär att de upplever det flera gånger per vecka. Antalet deltagare i studien var 5 799.

Forskningsartikel: Sleep paralysis episode frequency and number, types, and structure of associated hallucinations.

I en experimentell forskningsdesign utför deltagarna uppgifter och man mäter till exempel deras reaktionstider och mängden misstag. Man undersöker på så vis exempelvis sambanden mellan antalet fel och någon variabel som forskaren kontrollerar, såsom belysningen i rummet. De faktorer som forskaren kontrollerar kallas för oberoende variabler. Det fenomen som man mäter i experimentet kallas i sin tur för beroende variabel.

Visuell perception undersöks genom att man i ett experiment tar reda på hur bra en figur kan urskiljas bland andra figurer. Du kan själv prova detta experiment på sajten psytoolkit.org. I experimentet finns två oberoende variabler. För det första ändras den del av figuren som skiljer den från de övriga, vilket i detta experiment är bokstaven T:s färg och placering. Den andra oberoende variabeln är storleken på gruppen av figurer. Man hittar lätt den avvikande figuren i en grupp om fyra figurer, men hur blir det om den omges av 19 figurer? Den beroende variabeln är reaktionstiden, som ökar ju svårare uppgiften blir. Vid experimentets slut visar sajten reaktionstiderna vid olika mängder figurer.

Vid hemdatorn är visuella perceptionsexperiment känsliga för olika störningsvariabler. Användarnas datorer är olika och belysningen i hemmet kan variera. Någon kanske gör testet i sitt eget rum medan någon annan befinner sig i ett kafé eller någon annan bullrig miljö.

I laboratoriet försöker man eliminera störningsvariabler genom att skapa en så kontrollerad miljö som möjligt. Exempelvis kalibrerar man skärmarna, definierar belysningen noggrant och isolerar testutrymmet från störande ljud.

Inom den experimentella forskningen används också fysiologiska metoder där man mäter kroppsliga förändringar hos deltagarna. Förändringar i hjärnan kan mätas med olika hjärnforskningsmetoder, till exempel elektroencefalografi (EEG) eller magnetoencefalografi (MEG). Andra faktorer som kan undersökas genom fysiologiska mätningar är exempelvis aktivering av ansiktsmuskler, handsvett, hjärtfrekvens och ögonrörelser. Ofta kombinerar man metoder som mäter beteende och fysiologi i forskningen.

Eftersom man vill att forskningsresultaten ska beskriva egenskaperna hos en så stor grupp människor som möjligt är det viktigt att man har så många deltagare som möjligt i sin undersökning. Av praktiska skäl måste man ändå begränsa mängden deltagare. Denna avgränsade grupp kallas för ett urval. Urvalet är representativt om det exakt motsvarar egenskaperna hos den bredare grupp människor som utgör forskningsobjektet. Om man exempelvis vill undersöka gymnasieelevernas erfarenheter av distansundervisning så ska ett representativt urval bestå av en grupp gymnasieelever med motsvarande sammansättning av egenskaper som finns bland gymnasieeleverna över lag, till exempel när det gäller könsfördelning.

Man kan påverka urvalets sammansättning genom olika sätt att välja försökspersoner. Vilket urvalsförfarande som är lämpligast beror på forskningens ämne och metoder. Inom exempelvis experimentell psykologi är deltagarna huvudsakligen psykologistuderande som frivilligt anmält sig till undersökningen. Detta kan motiveras om man tänker sig att de kognitiva grundmekanismerna fungerar på samma sätt hos alla unga vuxna.

Å andra sidan kan universitetsstuderande utgöra en på många sätt homogen grupp som inte motsvarar befolkningen i övrigt. Exempelvis är de universitetsstuderandes värderingar i genomsnitt annorlunda än hos befolkningen i övrigt och kan även variera enligt studieinriktning. Därtill fungerar unga vuxnas kognitiva processer, exempelvis minnet, annorlunda än hos äldre åldersgrupper..

Urvalet måste vara stort nog för att undersökningens förklaringskraft ska bli tillräcklig. Storleken på urvalet beror på vilket fenomen som mäts och hur materialet samlas in. Det finns ingen universalregel som styr urvalets storlek.

Man kan hitta vägledning om storleken genom att sätta sig in i tidigare studier där det framgår vilka urval som i allmänhet har använts i forskningen. Man kan också göra en statistisk uppskattning av en lämplig storlek. På nätet kan man hitta olika räknare för urvalsstorlek.

När det gäller forskning om människor finns det etiska principer som forskaren måste följa. Till dessa hör att respektera människovärdet, självbestämmanderätten, kulturarvet och naturens mångfald. Man måste se till att deltagarna i undersökningen inte utsätts för risker och olyckor eller blir skadade.

Självbestämmanderätten innebär att den deltagare som vill avsluta deltagandet i experimentet kan göra detta. Om detta informeras i samtyckesblanketten, som deltagaren undertecknar innan undersökningen inleds. I samtyckesblanketten redogörs för forskningens syfte på ett allmänt plan. Man bör inte erbjuda en alltför detaljerad beskrivning av experimentet eftersom detta kan påverka deltagarens beteende under experimentet.

Undersökningen avslutas med en genomgång där forskarna diskuterar upplevelsen med deltagarna. På det sättet försäkrar man sig om att allt har gått bra. I det här skedet kan forskarna också berätta mer om experimentets syfte. Om experimentet har inneburit att deltagarna blivit vilseledda på något vis så måste man berätta om anledningen till detta.

Om man har samlat in data via enkäter kan genomgången göras så att man skickar ett brev eller ett e-postmeddelande till deltagarna där man berättar om studiens syfte och ger deltagarna möjlighet att kontakta forskarna.

Vid högskolorna finns etikprövningsnämnder som på begäran kan göra en etisk förhandsprövning av forskningen. Vid exempelvis Helsingfors universitet utvärderas psykologiforskningen av etiksprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper.

Humanvetenskapernas etiska principer och de frågor som hör till skyddet av personuppgifter och integritet beskrivs i Forskningsetiska delegationens skrift Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland.

Vid insamlingen av datamaterial måste personuppgifter hanteras med försiktighet. Man får bara samla in personuppgifter för särskilda ändamål och dessutom får man bara samla in sådana personuppgifter som verkligen behövs. Före undersökningen måste man berätta för deltagarna om hur personuppgifter hanteras och vilka rättigheter de har som deltagare i undersökningen.

Deltagarnas integritet måste skyddas. Genom pseudonymisering ser man till att forskningsdata inte kan knytas till någon person. I praktiken innebär detta att deltagarna identifieras med hjälp av koder. De uppgifter som behövs för att koppla en kod till en verklig person måste förvaras på ett säkert sätt separat från personuppgifterna.

Anonymisering innebär att materialet redigeras så att man inte kan identifiera enskilda individer. Man kan åstadkomma detta genom att exempelvis endast publicera medelvärden för flera deltagare.

Då personuppgifterna inte längre behövs måste de raderas noggrant.

På Dataombudsmannens webbplats finns instruktioner kring dataskyddsfrågor och forskning.