Att studera vid en högskola
Hur inleds studierna?
För många innebär högskolestudierna ett nytt livsskede så det är naturligt att man har många frågor om hur det går till att börja studera. Som tur är behöver man inte försöka komma på allt själv! Du får ofta information om hur studierna inleds och praktiska arrangemang redan när du får brev med antagningsbeskedet. På webben publicerar högskolorna guider för nya studenter, som du hittar genom att googla. Guiderna innehåller anvisningar och tips både för hur du gör läsårsanmälan och hittar bostad.
Guider för nya studenter
Välj en högskola som intresserar dig och sök upp dess anvisningar till nya studenter på webben. Vad hör ihop med att inleda studierna? Vilka tankar väcker detta hos dig?
Som tur är behöver du inte göra allt på en gång – och inte ensam. Du kan också prata om dina tankar kring studiestarten med dina kompisar.
Nya studenter, alltså gulnäbbar, inleder vanligtvis studierna med en orienteringsperiod innan det egentliga läsåret kör i gång. Under orienteringsperioden går man igenom vanliga frågor som berör studierna och studielivet samt lär sig använda högskolans datasystem. Under perioden träffar du också studieplanerarna och -handledarna samt andra viktiga personer.
Ofta delas de nya studenterna in i mindre gulnäbbsgrupper med egna tutorer. Tutorerna är äldre studenter som bland annat visar runt på campusområdet eller -områdena, svarar på frågor samt ordnar träffar och andra tillställningar där ni lär känna varandra. Studentkåren eller yrkeshögskolans studerandekår samt olika studentföreningar finns också som stöd. De ser till att du får bekanta dig med andra studenter och fritidsaktiviteter.
”Jag trodde på förhand att all tid vid universitetet sätts på studierna, men i verkligheten består studielivet av så mycket mer än bara studier.”
Vilka studentorganisationer finns det vid högskolorna?
Välj en högskola som intresserar dig. Ta reda på vilka ämnesföreningar och andra studentorganisationer det finns vid högskolan och vilken sorts verksamhet de har.
Tips: Du kan söka upp studentorganisationer exempelvis på webbplatsen för universitetets studentkår eller yrkeshögskolans studerandekår.
Hur skiljer sig högskolestudier från gymnasiestudier?
I följande videor får du höra universitetsstudenter från olika områden berätta om hur högskolestudier enligt dem skiljer sig från gymnasiestudier. Vilka likheter hittar du i studenternas svar?
Otto Runola och Martta Mustonen studerar vid Vasa universitet. Otto har produktionsekonomi som huvudämne. Det valde han för att det kombinerar teknik och kunnande inom affärsverksamhet. Martta studerar systemvetenskap, eftersom hon alltid varit intresserad av system som stöder företagens verksamhet.
Sini Horila studerar psykologi för andra året vid Jyväskylä universitet. Hon valde psykologi eftersom hon i framtiden vill jobba med barn och unga och göra något meningsfullt.
Eerika Pohjola och Emma Lahtinen är andra årets juridikstudenter vid Lapplands universitet. Eerika beslutade sig för att studera juridik eftersom ämnet erbjuder mångsidiga karriärmöjligheter samt möjligheter att påverka i samhället och hjälpa andra. Emma valde juridik redan som barn. Utöver möjligheterna att påverka fascineras hon av att forska i och åskådliggöra samhällssystem.
Reetta Ilvonen studerar medicin för tredje året vid Åbo universitet. Reetta tyckte bäst om kemi och biologi i skolan. Hon tycker också att det är viktigt att jobba med något meningsfullt, så medicin kändes som ett naturligt val.
Akademisk frihet
På videorna nämner studenterna ”akademisk frihet”. Ta reda på vad det innebär genom att använda minst två olika källor.
Vad och hur studerar man vid en högskola?
Högskolestudiernas struktur och längd varierar beroende på område och examen. Utöver huvudämnesstudier ingår vanligtvis gemensamma kurser för alla samt valfria studier. De valfria studierna går, som namnet säger, att välja fritt. Beroende på situation kan man också inkludera kursutbudet vid andra högskolor i sina valfria studier.
”Jag trodde det skulle vara svårt och tidsödande att studera vid ett universitet, men när man studerar något som man gillar är det sist och slutligen inte det.”
Oftast ingår också ett biämne eller flera biämnen i universitetsexamen. Dessa får studenten välja relativt fritt. När man väljer biämnen kan man beakta sina egna intresseområden och vad man skulle vilja göra i framtiden. Allt fler studieavsnitt och examina är redan nu i huvudsak multidisciplinära. Inte heller vid högskolorna studerar man alltså endast ett och samma ämne, även om studierna inte är lika mångsidiga som i gymnasiet.
Hur byggs högskolestudierna upp?
Bekanta dig med Studieinfos beskrivningar av universitetsexaminas struktur och yrkeshögskolestudiernas struktur.
Hur skiljer de sig från varandra? Hur mycket kan du själv påverka studiernas innehåll?
Hur man genomför studieperioder beror på högskolan, studieområdet och kursen. En kurs kan slutföras till exempel genom att man går på föreläsningar, skriver inlärningsdagbok eller essäer, lämnar in räkneuppgifter, utför olika grupparbeten, godkänns i tentamina eller utför arbetspraktik. Inom vissa områden är det frivilligt att delta medan andra ämnen och kurser kan förutsätta närvaro.
”Jag tänkte på förhand att studier i systemvetenskap skulle kräva omfattande IT-kunskaper och att man borde kunna programmera för att klara sig bra, men där hade jag fel. Vi går förvisso igenom grunderna i informationssystem och förståelsen av området blir hela tiden större under studiernas gång. Det viktigaste är att man själv är intresserad av ämnet och har genuin lust att lära sig nya saker.”
Att studera vid en högskola är en gemensam aktivitet
När du inleder dina högskolestudier kommer du in i en högskolegemenskap. Titta på följande video och lyssna på hur gemenskapen tar sig uttryck i högskolestudierna och universitetsvärlden enligt Vilma Timonen och Katja Thomson som arbetar vid Konstuniversitetet.
Vilma Timonen undervisar i folkmusikpedagogik vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet. Hennes doktorsavhandlingsämne var interkulturell musiklärarutbildning. I avhandlingen ingick utbildningssamarbete och fältarbete i Nepal. Katja Thomson undervisar och forskar vid avdelningen för musikpedagogik vid Sibelius-Akademin. Hennes doktorsavhandling handlar om musiksamarbete med asylsökande i Finland.
”Jag förväntade mig att universitetsstudierna skulle gå ut på massvis med studier och läsande. Att studera juridik lät stressigt och det är det också tidvis, men när man hittat rätt område så orkar man också genom de sämre stunderna.”
Stödnätverk för studerande
Det finns också andra som stöttar de studerandes välbefinnande, utöver studiekompisar och högskolepersonal.
Ta reda på vilka tjänster SHVS och Nyyti ry erbjuder.
