Som bäst är vetenskapligt skrivande att hänge sig åt tankearbete samt analysera och lära sig kring intressanta frågor. Om du så är nybörjare och skriver din första essä under studierna eller toppforskare inom ditt område så gäller samma spelregler och etiska anvisningar.

En relevant del av det vetenskapliga skrivandet går ut på att sätta sig in i tidigare forskning på området. Som källor använder skribenten tidigare forskning och lyfter också fram sina egna tankar i det vetenskapliga samtalet. Då är det viktigt att skilja mellan vilken del av texten som baserar sig på någon annans forskning och vilken som är skribentens egna åsikter eller forskningsresultat. Man kan använda sig av aktiva verbformer för att skilja dessa åt. Då framgår det vem som agerar och tänker.

Korrekta källhänvisningar ger erkänsla åt den som ursprungligen skapat ett arbete och leder läsaren vidare till källor där hen kan hitta mer information. I motsats till övriga texter under kursen så har källhänvisningarna i detta kapitel gjorts enligt praxis för vetenskapligt skrivande, för att exemplifiera hur man gör.

Enligt god vetenskaplig praxis ska man nämna i texten vilka källor man använt. Det behövs alltid en hänvisning när man hänvisar till en källa, oberoende av om det handlar om ett citat eller om man skrivit texten med egna ord. Om man låter bli att nämna källan har man gjort sig skyldig till plagiat, alltså man har påstått att någon annans arbete är ens eget.

Ett citat innebär att du skriver av någon annans text, ord för ord. Oftast skiljer du citat från övrig text genom att använda citationstecken. När du använder dig av citat ska du hålla i minnet att citaträtten är begränsad. Citaten får inte vara för många eller för långa. Det är lämpligt att använda citat bara när det är absolut nödvändigt för att åskådliggöra något. Citat passar när skribenten har uttryckt sig så fyndigt att det inte skulle bli samma sak om du skrev det med egna ord.

Om du använder din egen text som källa gäller samma hänvisningsregler som för övriga texter. Du ska använda hänvisningar när du hänvisar till ett eget tidigare arbete och du kan använda en liten mängd citat när det är oundvikligt att citera ett av dina tidigare arbeten.

När det gäller allmänna sanningar behövs för det mesta inga källor. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är en allmän sanning. Om du som lekman känner till en viss sak så är det sannolikt en allmän sanning. Till exempel att vi har riksdagsval i Finland vart fjärde år är en allmän sanning.

I tabell 1 visar vi hur man använder källor korrekt i en vetenskaplig text.

Gör det klart för läsaren hur du kom fram till de slutsatser som du kom fram till. Gör åtskillnad i texten mellan vad som är dina tolkningar och åsikter och vad du lånat från källorna. I en vetenskaplig text får man vara av annan åsikt än andra forskare. Det hör till det normala vetenskapliga samtalet, men då måste man kunna argumentera och visa med hjälp av sina källor vad man grundar sina egna slutsatser och perspektiv på. Partiska åsikter och ett diskriminerande språkbruk hör naturligtvis inte hemma i en vetenskaplig text.

När man pratar om upphovsrätt ska man minnas att författaren alltid har upphovsrätt till sitt eget verk och man får inte använda andras alster utan lov. Du har alltså upphovsrätt till dina egna essäer. Du kan överföra din upphovsrätt till andra, men den moraliska upphovsrätten förblir hos författaren. Det betyder att verkets upphovsman alltid ska uppges. Mer information om upphovsrätt hittar du på Kopiraittila högskolas webbplats (Kopiosto).

Beakta skillnaderna mellan att publicera något öppet på internet och i läroinrättningens slutna lärandemiljö. Om du publicerar ett studierelaterat arbete på ett slutet kursområde har du tack vare Kopiostos kopieringslov mer omfattande rättigheter att använda webbpulicerat material i ditt arbete (Kopiosto).

I vetenskapliga texter kan man använda andras bilder och verk om följande villkor uppfylls:

1. Upphovsrätten gäller inte längre. Upphovsrätten har föråldrats. I Finland sträcker sig upphovsrätten 70 år efter upphovsmannens död. Man måste ändå nämna upphovsmannen.

2. Verket underskrider verkshöjden. Verket betraktas inte som ett verk, det vill säga det är inte så originellt att inte någon annan skulle kunna skapa motsvarande alster. Det här ska man vanligtvis inte räkna med.

3. Licens. Verket har någon licensmarkering, till exempel Creative Commons -licensen

   , som berättar hur alstret får användas (Creative Commons). Det är ändå bra att vara uppmärksam på att en CC-licens vid en bild som du hittar på internet inte nödvändigtvis garanterar att den som laddar ner bilden har rätt att dela den.

4. Citat. I en vetenskaplig presentation behandlar du frågor och hänvisar till andras verk. När du hänvisar ska du akta dig för att inte använda för mycket av någon annans text utan bara det som är viktigt för att belysa vad du vill säga. Det går också att hänvisa till bilder i vetenskapliga texter.

5. Tillstånd. Du har bett om tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.

Om du använder andras bilder ska du alltid se till att du vet vem som gett dig tillstånd. Då känns det tryggare och du vet att du inte ens i misstag bryter mot upphovsrätten. Se guiden ImagOA som ger mer detaljerade anvisningar för vad man ska beakta när man använder bilder och vad man ska anteckna (Aalto-universitetet och Konstuniversitetet, 2021).

Det finns tusentals olika sätt att hänvisa. Varje vetenskapsområde har sin egen hänvisningsstil som du lär dig genom att följa områdets forskningspublikationer och skrivregler. Om du själv får välja stil är det viktigast att du konsekvent följer den stil du valt.

I början är det enklast att välja en populär stil, där man sätter in författarens namn och publiceringsår inom parentes och i slutet av arbetet bifogar källförteckningen där källorna listas alfabetiskt enligt upphovsman. I den här texten har källhänvisningar gjorts på det sättet. APA (American Psychological Association) och Harvard är exempel på den här stilen.

Uppgifterna i källförteckningen ska vara fullständiga och motsvara hänvisningsstilen exakt. Ännu viktigare är det att läsaren kan hitta publikationen som noten refererar till – källförteckningen finns till för just detta ändamål. Då kan läsaren om hen så önskar kontrollera vad som sägs i den ursprungliga publikationen och leta upp tilläggsinformation om ämnet.

Här ska vi bara bekanta oss närmare med strukturen för artikel- och bokhänvisningar, men du kommer säkert att använda dig av flera andra sorters källor. I guiderna i källförteckningen kan du se modeller för hur du till exempel hänvisar till en tweet.

Även om det finns tusentals sätt att hänvisa ska grunduppgifterna alltid finnas i källförteckningen. I de olika hänvisningsstilarna kan det variera en aning i vilken ordning uppgifterna kommer. Används punkt eller kommatecken och vilka uppgifter har kursiverats eller skrivits i fet stil?

I flera databaser och söktjänster finns verktyget Cite, med vars hjälp du automatiskt får källhänvisningar i de vanligaste stilarna. Du måste själv förstå dig på din källhänvisningsstruktur och alltid granska hänvisningarna. Det kan finnas brister i uppgifterna för de automatiskt genererade hänvisningarna.

Ibland är det ett detektivarbete att söka upp sidnummer, årgångar och liknande uppgifter, men det är bäst att göra det grundligt på en gång, eftersom du också måste veta vilken nivås publikation du använder när du skriver källhänvisningar.

Med APA-stilen ska artikeln skrivas så här i källförteckningen

1. Författarens eller författarnas efternamn, förnamn, initialer
2. Publiceringsår
3. Artikelns rubrik
4. Tidskriftens namn
5. Tidskriftens volym alltså årgång
6. Tidskriftens nummer
7. Sidnummer
8. DOI eller URL, alltså webbadress (om det finns)

Artikeln på bild 2 ska presenteras så här i en APA-källförteckning

Krause, K. A., Smyth, C., & Jansen, K. L. (2020). Exploring the Effects of Violent Video Games on Healthcare Trainees. Simulation & Gaming, 51(5), 653-665. www.doi.org/10.1177/1046878120932298

Om du hänvisar till en bok, ska det i stället för information om tidskriften finnas information om bokens upplaga och utgivare. Så här ser det ut för en e-bok med titeln Handbook of Floating-Point Arithmetic i en källförteckning skriven i APA-stil.

Muller, J., Brunie, N., de Dinechin, F., Jeannerod, C., Joldes, M., Lefèvre, V., Melquiond, G., Revol, N., & Torres, S. (2018). Handbook of Floating-Point Arithmetic (2. painos). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-76526-6

Närmare instruktioner om hur du presenterar källor i APA-stil hittar du i Karlstads universitetsbiblioteks guide Referenser enligt APA (Karlstads universitet, 2021) och Karolinska institutets Referensguide för APA 7 (Karolinska Institutet). Instruktioner för Harvard-stilen finns i Uppsala universitets Guide till Harvardsystemet (Uppsala universitet, 2021). Det finns detaljerade anvisningar för hur du hänvisar till bilder i guiden ImagOA (Aalto-universitetet och Konstuniversitetet, 2021).