Ett undersökningsmaterial går vanligtvis inte att analysera i den form som forskaren har samlat in det i. Forskaren har kanske en hel del mätresultat, ifyllda observations- eller intervjublanketter eller inspelningar. Behandlingen av det insamlade materialet börjar med att strukturera det så det får en hanterbar form. I det här kapitlet ska jag beskriva hur forskarens analysprocess framskrider inom mitt område, pedagogik.

För det mesta går man först igenom materialet och kodar det så att forskaren till exempel vet vilket forskningsområde som varje enkätblankett hör ihop med. Blanketterna numreras så att varje nummer motsvarar en svarande. En svarande kan vara till exempel en person eller en skola.

Hur man sorterar materialet beror på materialets art. Det kan vara inspelningar, svar på frågeformulär eller visuellt material.

Inspelningar, såsom inspelade forskningsintervjuer eller mötesdiskussioner, renskrivs ofta så de finns som text. Man säger att man transkriberar inspelningarna. Hur noggrant man transkriberar beror på vilken noggrannhetsgrad som analysen kräver och vilka interaktionsdrag forskaren ska ta med i sin tolkning. Är hen till exempel intresserad av pauserna i talet, den förändrade tonhöjden eller hur orden betonas eller bara av vad som sägs?

Svaren på enkäterna matas in i ett statistiskt analysprogram, exempelvis R och SPSS. Också Excel har en tilläggsdel som kan användas för statistisk analys. För att materialet ska bli klart för analys förutsätts ofta att man gör nya klassificeringar, att variablerna ges namn (till exempel utbildningsbakgrund, kön) och att man skapar nya variabler. Nya variabler kan skapas exempelvis så att frågor som mäter samma sak kombineras till en variabel. Dessutom måste forskaren besluta hur uppgifter som eventuellt saknas ska markeras.

Visuellt material, såsom videor, finns det oftast gott om. Forskaren går igenom hela materialet och grundklassificerar det. Utifrån grundklassificeringen väljer hen vilka bilder eller videofilmade situationer som kan användas som grund för analysen med tanke på forskningsproblemet. Vanligtvis transkriberar hen en utvald del av materialet. För att sortera materialet kan man också använda bildbehandlings- eller redigeringsprogram.

Innan man kan analysera materialet måste man bekanta sig med det. I kvalitativa undersökningar kan man till exempel identifiera olika teman eller anteckna intressanta poänger i materialet. I en kvantitativ undersökning använder man kalkylmässiga och statistiska metoder. Det kan innebära beskrivningar av statistisk fördelning och enkla procenttabeller. Forskarens intuition, teoretiska och begreppsmässiga utgångspunkt samt kompetens påverkar i hög grad vilken bild av materialet som framträder.

Efter att forskaren bekantat sig med materialet inleds analysen. Det finns olika metoder och tekniker för det. Materialet, forskningsfrågorna eller -problemet, forskarens teoretiska utgångspunkter för undersökningen samt forskarens färdigheter påverkar vilka metoder som väljs. Också olika metoder har egna teoretiska utgångspunkter som styr forskarens val under analysprocessen.

År 2014 genomförde jag en kvalitativ intervjuundersökning för att analysera hur mammor till ADHD-diagnostiserade barn byggde upp aktörskap i samarbetet mellan skolan och hemmet. Aktörskap har flera olika definitioner i forskningslitteraturen. I min forskning definierade jag det som en möjlighet att agera enligt egna målsättningar under vissa maktförhållanden.

Som kunskapsteoretisk utgångspunkt för min analys använde jag mig av social konstruktionism. I den anser man att kunskap och verklighet bildas i social och språklig växelverkan, alltså i mitt fall i intervjuerna jag genomförde. Som analysmetod valde jag kritisk diskursanalys, som kan tillämpas på tolkning av maktförhållanden i språkbruket. För att analysera olika former av hur aktörskapet byggdes upp, valde jag subjektsposition som ledande begrepp i min diskursanalys. Med subjektsposition menas olika roller eller identiteter som påverkar exempelvis vilka möjligheter aktörerna har att agera och uttala sig.

Min analys av intervjuerna där mammorna berättade om sina erfarenheter av barnens skolgång fokuserade på vilka subjektspositioner eller roller som visade mammornas aktörskap under samarbetet mellan hem och skola.

I det första skedet av analysprocessen struktureras materialet exempelvis genom att man sorterar det enligt innehållstema. Man spjälkar upp materialet och klassificerar det. I en kvalitativ undersökning kan strukturering betyda att skapa olika teman för innehållet samt jämföra dem och dra paralleller mellan dem. I en kvantitativ undersökning kan det innebära att klassificera svaren och dra paralleller mellan olika variabler, såsom de svarandes kön. Målet med struktureringen är att se om den analysteknik man valt fungerar samt testa materialets gränser och möjligheter.

I min egen forskning fokuserade jag på att i första skedet strukturera sådana ställen i intervjuerna där mammorna pratade om sitt eget agerande i förhållande till skolan. På det sättet kunde jag avgränsa min analys till sätten på vilka mammorna skapade aktörskap i samarbetet mellan hemmet och skolan. Sedan fäste jag uppmärksamhet vid hur mammorna använde verb. Jag klassificerade materialet enligt vilka sätt att agera som mammorna beskrev med sina val av verb. Jag granskade också vilka möjligheter och begränsningar de förde med sig för det egna agerandet. Till exempel verben kämpa, diskutera och önska sig ger olika bilder av möjligheterna att agera.

Forskaren försöker därefter sortera observationerna som det första analysskedet gav utifrån den teori hen valt. Hen kanske också sammanställer och namnger strukturer som förenar observationerna. I det här skedet tolkade jag mina tidigare observationer av mammornas språkbruk med begreppet subjektsposition som rättesnöre. Det möjliggjorde analys av mammornas agerande och gränser tillsammans.

Jag lyckades tolka och sätta namn på mammornas olika former av aktörskap och jag granskade dem i förhållande till den maktposition som de tillskrev skolan under intervjuerna.

I det tredje skedet granskar forskaren sina observationer och tolkningar med hjälp av den teoretiska referensram som hen valt. Hen strävar efter att förstå vilken kunskap som materialanalysen kan ge om det undersökta fenomenet. Det här gäller både kvalitativ och kvantitativ forskning där någon viss teoretisk idé vanligtvis styr tolkningen av siffrorna.

Nedanstående figur åskådliggör tolkningarna jag gjorde utifrån intervjumaterialet, det vill säga mina forskningsresultat. I fyrfältsmatrisen får mammornas olika aktörskap sin betydelse i förhållandet mellan skolans och hemmets maktförhållanden som de skapade i intervjun.

Mammornas aktörskap tvingades genom omständigheterna vara starka i förhållande till skolans verksamhet (rollerna advokat, lejonmamma), var starka utifrån frivillighet (uppfostringspartnerrollen) eller var svaga (rollerna kraftlös åskådare, trött mamma och förstående mamma). Hur aktörskapet byggdes upp påverkades av vilka gränser mammorna uppfattade att skolan och lärarna satte för deras agerande genom sin maktutövning.

Det är värt att notera att råmaterialet som används i forskningen bearbetas så det får en användbar form. Detta inverkar på hur kunskapen formas, eftersom materialet som analyseras i viss grad skiljer sig från materialet som samlades in. När kunskap formas ska man också beakta att analysteknikerna i sig inte strukturerar materialet eller producerar resultat. Forskaren skapar observationer av materialet med hjälp av de tekniker hen använder och gör sedan egna tolkningar av observationerna. Man kan göra olika tolkningar av samma material genom att använda olika analystekniker och teoretiska referensramar som styr analysen.